Kapitel 2

 

Bertil kom in i rummet. Han var super glad! Vi skulle till landet.

Mitt ute i småland. Jag blev super glad! Jag hade aldrig varit på landet. Det närmaste jag hade kunnat komma var mitt hus.

Han sa att vi skulle åka nu så det var bara att packa era grejer. Så skulle vi åka direkt.

 

- Det är en grej Fiona. Du ska inte dit. Det är bara Lily och Melvin som ska dit.

Vi tror det är bäst så. Då får du inget minne av din familj.

Du får stanna här några dagar till. Vi ska se till att du får ett bra hem du med.

-Neeeej!!!!!! Jag vill vara med min familj! Jag är deras mamma nu!

-Nu gör vi så här. Ni får 5 minuter med varandra.

-Hej då Melvin och Lily. Jag lovar ni kommer ha det jätte bra. Nu ska ni till en familj som mamma och pappa känner. Jag har en sak till, mamma och pappa är döda. Ni kommer inte träffa dom eller mig mer i era liv.

Dom brast i gråt och kramade om mig så jag trillade. Jag brast i gråt med dom.

Ni kommer ha det bra. Ni får mitt armband som ett minne av mig.

Jag fick en tröja av båda. Nu kom Bertil in i rummet och tog med sig Lily och Melvin. Jag fick stanna..

Jag la mig i sängen och grät. Grät mig till sömns.

 

Jag Sov i flera dagar. Jag bara grät och grät och grät. Bertil kom in i rummet.

Jag ville inte se på honom. Han har förstört mitt liv. Han satte sig på kanten.

Förlåt att ni inte kom till samma familj. Men du ska vara glad att dom kom i samma familj och inte olika familjer. Dom skulle inte klara av att komma i olika familjer. Det vet du! Familjen som dom åker till är en super bra familj. Men dom vill bara ha 2 barn. Hoppas att du förstår oss! Vi vill bara er det bästa. Jag sa att det var okej, men såklart det inte är okej. Jag har ju förlorat alla i min familj. Jag förstår att ni bara ville det bästa. Men jag är inte okej. Eller kallar du det här okej att man bara ligger i en säng och gråter?

-Nej det är inte okej men vi ska fixa ett bra ställe till dig med. Nu ska jag gå på möte och hitta ett bra ställe till dig med. Hej då, sa Bertil lite argt.

Jag sa inget.

 

Måndag 2 september 13.30

 

Jävla Bertil! Fan vad jag hatar honom! Han tror att han är en sådan bra person som bara är bäst. Men det är han inte. Han är världens sämsta människa!

Melvin och Lily åkte till en familj i Småland och jag får inte följa med!

Tror han jag inte har några känslor alls bara för jag har förlorat mina föräldrar?

Jo, jag har mycket känslor. Jag gråter för min familj. Jag bara ligger i sängen och gråter. Jag har inget. Nej, nu kan jag inte skriva, hej då.

 

Jag la i från mig dagboken. Började tänka tillbaka på allt bra jag gjort och min familj och att jag kan klara mig själv, att jag är en stark tjej. Jag klarar allt!

Nu är jag inte med min familj. Skit i jag får en ny familj som är säkert jätte bra.

Som Melvin och Lilys. Nu börja jag stor gråta. Hur kunde jag tänkt så att jag klarar mig bättre med en ny familj?

 

Bertil kom in i rummet. Han var inte lika glad som förra gången kan kom in.

Vi har hittat en familj till dig, I Norge.